* Då kan man stryka Dalai Lama från listan...

* Jag hade verkligen hoppats på denne ovanstående man. Påven (vem i ordningen kvittar) var ju sedan årtionden överkorsad med fet spritpenna från listan av fördelaktiga förmedlare om människans jämlikhetsvärde. Men att Dalai lama skulle börja kandidera till detta trodde jag väl aldrig... Nejdå, hoppet är långt ifrån ute, men hans uttalande i tidningen Metro 14/6/05 bekymrar mig. Många, många har varit felciterade, eller helt utanför sammanhanget tidigare i media, men dessa rader: ”sexuella relationer mellan två personer av samma kön är inte tillåtet vare sig inom buddismen eller kristendomen och ska undvikas”, ger mig kalla kårar. Hur kan någon som förespråkar något som jag trodde inte ens kvalificerade sig som en religion (benämningen gud krävs väl för detta, och Siddharta Gautama- eller Buddha, nämnde mig veterligt aldrig någon gud över huvud taget), stå för denna människovärdesuppdelning? Jag själv är övertygad om att det finns en större skapande kraft i universum. Jag är även lika övertygad om det absoluta faktumet att två personer av samma kön som älskar varandra, aldrig någonsin gör något fel. Så vad är ers upplyshet Dalai lama rädd för? Faran för mänsklighetens överlevnad genom att det föds mindre barn? Eller tror han verkligen på att den högre kraften, som han vill bli en del av i nirvana, skulle döma mellan individer som bara praktiserar sitt fria val utan att skada någon?

   Nej du, herr lama, här har du banne mig spottat i fel kopp. Inför miljoner människor som i själslig vånda tvekar inför sin dömande, straffande gud. Låt mig exemplifiera: en av mina bästa vänner är gay. Han är också kristen. Han är stolt med sin sexualitet. Men han lever ett ångestfyllt dubbelliv inför sina djupt traditionellt kristna föräldrar. Skulle de få reda på hans läggning, skulle de sannolikt inte vilja veta av honom. Om de väljer en gud som dömer deras son för att han föredrar en viss form av kärlek framför en annan, så väljer jag en annan gud.

   Vad baserar då annars herr lama sitt märkliga uttalande på? Att någon för tvåtusen år sedan med gedigen, jämlik samlevnads- och människovärdeskunskap plitade ner dessa levnadsregler i de heliga skrifterna? Har någon lesbisk tjej råkat förolämpa honom i ett svagt ögonblick? Jag har fortfarande ett hopp i hans uttalande att han menar att det är religionen själv, sådan av människan utformad, som har fel. Att det inte är rekommenderat för en homosexuell att vara religiös därför att enskilda människor dömer, och inte en högre kraft. Att herr lama trots allt vet att ingen människa kan klassas som fel, bara annorlunda. Men visst, jag väljer att inte döma innan alla fått säga sitt. Länge har Dalai lamas bok om lycka stått på min lista över böcker jag vill läsa i livet. Så den får stå kvar.

 

TILLBAKS TILL KOLUMNSIDAN