Carlsberg-tröjor & systembolagspåsar
I mitt liv som nykter alkoholist märker jag mer och mer hur mycket det är som handlar om ett ställningstagande av diverse värderingar. Jag har genom åren till exempel skådat ett flertal alkoholister och narkomaner (de flesta med ett uppenbart minimalt tillfrisknande) bära t-shirts med Carlsberg- eller Falcon-logotyper, eller cannabisplanta-motiv på kläderna, som om det vore ingenting. För mig vore att gå omkring med en ölmärkeströja i stort sett lika otänkbart som att hissa en nazistflagga i trädgården. Är det bara en ”kul grej”? Inte för mig. Nostalgi? Knappast, det brukar väl betyda gårdagsdrömmen om positiva upplevelser, och inte en hyllning till det som orsakat mig åratal av lidande?
Och vad skulle jag göra om jag vore arbetslös, och arbetsförmedlingen erbjöd en tjänst som systembolagspersonal eller bartender? Ursäkta om det låter vansinnigt bortskämt, men mest troligt skulle jag nog tacka nej och faktiskt hellre gå på socialbidrag tills ett annat jobb dök upp. Och som representant för ett sällskap där det gäller liv eller död, så vore det höjden av korkad nonchalans för mig att spara och använda gamla gröna systembolagskassar till att ens bära smutskläder i!
OK, jag är tacksamt tillfrisknande idag. Jag hatar inte de delar av samhället där alkohol flödar, och förklarar inte alltid besserwisser- krig i miniatyr där den förekommer. Jag umgås i socialt drickande kretsar och har inga större problem med detta. Men att inse allvaret i vad denna substans skördar av misär, gör jag genom att göra vissa självklara principval och ställningstaganden, som ovanstående. Och slutligen, när dagstidningarnas bilagor späckas med vinguider, ölsortstips och snapstester, så är det en lättnad att ärligt och stolt kunna bläddra förbi dessa för mig totalt oviktiga sektioner på ett ögonblick (lika snabbt som jag kasserar motorbilagorna!).