*Blanda inte ut mitt livs njutningar med alkohol!
Idag har jag tacksamt den fantastiska gemenskapen av både Länkarna och A A. Där är vi befriade från det sjuka drickandet av alkohol, och utan vars hjälp jag inte skulle klara av nykterheten. Men allt annat, då? Världen där allt övrigt som jag älskar i livet finns, och som jag personligen har ett separat överlevnadsbehov av att ägna mig åt? Mina egna stora njutningar i livet är många- vänskapsumgänge, film, musik, matlagning, sex, litteratur, resor, sport... listan är oändlig, men faktum kvarstår att jag ägnade mig åt dessa i konstant sällskap med alkoholen. Jag får inte glömma att tiotals år gick åt till denna kombination... I vänners och familjens sällskap gick jag på teater och bio lite smålullig, jag besökte konserter, festivaler, museer och marknader, samt fotbolls- och ishockeymatcher i samma skick. Mina utlandsresor, och sedermera studietid i mitt andra hemland spenderades till stor del i ett halvt redlöst tillstånd. Jag tittade på hundratals videofilmer och TV-shower riktigt aspackad. Ett av mina sexuella förhållanden genomsyrades av ett ständigt smårus. Mina fotbollsträningar, gympass och universitetstentor genomfördes ofta i bakfyllekrämpor...
Att bryta vanan av denna kombination i mitt nyktra liv tar tid- den försvinner inte genom ett trollslag. Och de gånger jag faktiskt ägnade tid åt dessa saker i nyktert tillstånd så satt jag ofta, så att säga, bara av tiden för att snabbt därefter dricka mig full. Jag tittade oupphörligen på klockan och räknade minuterna till ögonblicket då jag fick skruva av korken på flaskan. Vad får då det jag ska njuta av för värde, när halva min koncentration i bakhuvudet är fäst på alkoholen? Däremot var mitt dåvarande arbete inget större problem- det satt jag av, då det mest var ett nödvändigt ont för min ekonomiska försörjning.
Men jag har stunder än idag, då jag känner en varm nostalgisk våg välla upp inom mig. Minnesbilder, ljud, stämningar och dofter väcks till liv där jag inte ärligt kan säga att allt jag upplevt i kombination med alkoholen har varit ett helvete. Det romantiska fyllesuget, och därmed flykten från verkligheten lockar mig då oerhört starkt. Denna bedrägliga kraft finns kvar och kommer att återvända. Men jag får aldrig glömma att en pakt med djävulen innebär ju njutning till det ohyggliga priset av min själ i slutakten. Gränsen där jag i början kände en samspelad tillfredsställelse, gick med åren över i en grotesk, stympad mardröm där ingen njutning fanns kvar. En av mina största segrar över alkoholen idag är att jag inte tillåter den förknippas eller blandas ut med allt jag älskar i livet. Livet är faktiskt en fest, och tyvärr, flaskan- du är inte bjuden!